Transperson

Transperson är ett samlingsbegrepp som avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för personen vid födseln. I begreppet ingår vanligtvis interkönade (intersexuella), transgender/ intergender personer, transkönade (transsexuella) och transvestiter. Vi funderar alla mer eller mindre på det sätt vi är manliga, kvinnliga eller om och hur vi passar in i könsrollerna. För många är normerna för manligt/kvinnligt för trånga eller så känner vi att det kön alla antar vi har är fel. Om du varje dag känner att du inte är man/pojke fast alla antar det eller kvinna/tjej fast alla antar det och du vill göra något åt problemet kan du välja att kalla dig transkönad. Transkönade har i Finland rätt att gå igenom en transprocess.

Vad innebär en transprocess i Finland idag? (basinfo)

  • Könskorrigeringsprocess innebär att en person som känner att han/hon är född i fel kropp på medicinsk väg ändrar kroppen från manlig till kvinnlig eller tvärtom. Processen innefattar också nytt socialt kön. I processen testar personen sitt könsuttryck i det riktiga livet, får stöd av experter och får även juridiskt det kön han/hon känner sig som, dvs. får nytt socialsignum.
  • Det är bara personen själv som kan avgöra vilket kön han/hon/hen har. Ingen läkare kan bestämma det genom undersökningar.
  • Rätten till könskorrigering skyddas av Finlands lag och förordningar om vården styr processen.
  • Processen tar minst två år, oftast mycket längre. Även minderåriga kan inleda processen ifall vårdnadshavaren inte aktivt motverkar dem. Barn/minderåriga som går över könsgränser är inte alla transkönade som vuxna.
  • Processen börjar med psykologiska test som tar minst 6 månader. Därefter inleds den fysiska vården som innebär att personen tar hormoner och kommer ur skåpet i sin vardag om hen inte ännu gjort det, det tar minst 1 år. De flesta kirurgiska ingreppen kräver att hormonbehandlingen pågått i 6-12 månader, och sker då de blir möjliga. Alla vill inte ha alla kirurgiska ingrepp och ingen kan tvinga någon till att opereras. I Finland ges vården i Helsingfors och i Tammerfors.
  • Alla transkönade behöver inte allt som erbjuds i processen. Samtalshjälp ingår tyvärr inte i processen. Transkönade bör leta rätt på den sorts vård på egen hand, t.ex. från Transtukipiste eller på nätet (självhjälp).

Hur går det till steg-för-steg?

1. Beställ läkartid

Den transkönade säger åt sin läkare att han/hon är transkönad, läkaren skriver en remiss till ett specialsjukhus med ett utredningsteam. Läkaren kan inte välja att inte göra det. Remissen kan skrivas av vilken läkare som helst, t.ex. skolläkaren eller arbetsplatsens läkare.

2. Du får kallelse till första träffen med utredningsteamet

Patientens tillstånd kartläggs genom en sk. utredning då personens könstillhörighet utreds. Varje klient får ett eget team: psykiater, socialarbetare och egenvårdare som på basen av utredningens resultat förverkligar vården.

Diagnosskedet tar minst ett halvt år. Under första halvåret besöker klienten medlemmar i teamet ca. 1 gång i månaden. I slutet av utredningen ordnas en träff med utredningsteamet för transpersonens närmaste.

Utredningen är gratis och finns till för att kolla om personen verkligen är transkönad. Experter kartlägger personens allmänna mentala tillstånd på basen av det som klienten berättar. De undersöker klientens verklighetsuppfattning, hur personens självbild är uppbyggd, hur personen upplever motstridigheter gällande sitt kön samt undersöker hur stark och bestående klientens könstillhörighet är. Testen kollar att det inte handlar om en tillfällig känsla.

Att vara transkönad betyder inte att personen inte kan ha mentala problem. Ifall klienten lider av t.ex. depression kan processen förlängas men är inte en orsak att avbryta vården eller inte inleda den.

I Finland fastställs diagnosen genom utlåtande från två sinsemellan oberoende psykiatriker, en från teamet i Helsingfors och en från teamet i Tammerfors.

3. Du får din diagnos och vården inleds

Den transkönade får en diagnos: ”transkönad” (”transsukupuolisuus” 2010) och därefter görs en plan om hur vården skall gå till. Vården kostar enligt samma regler som all annan kommunal vård, tex. grundavgifter och självrisk. Då diagnosen givits kan klienten med utlåtande av psykologen ansöka om nytt namn hos magistraten.

Cirka 1/3 av de som inleder processen får inte diagnosen ”transkönad” F64.0 men kan trots det ha delvis behov av könskorrigering (t.ex. transgenders). Viss vård erbjuds inom privata sektorn åt de som inte får diagnosen F64.0, men är dyrare. Diagnoser som förekommer är bl.a.
F64.1 Transvestism
F64.2 Motstridighet gällande kön hos barn
F64.8 Annan störning gällande kön bl.a. transgender
F64.9 Annan/oklar störning gällande könsidentitet

4. Vardagen som transman/transkvinna börjar

Att börja sin vardag som öppet transkönad innebär t.ex. att komma ur skåpet för familj/vänner/i jobbet eller i skolan, berätta vilket pronomen han/hon/hen vill bli tilltalad med, vänja sig med ev. nytt namn, ändra klädstil och byta från herrarnas omklädningsrum till damernas eller tvärtom.

Vardagen som transman/transkvinna har ändå oftast börjat mycket tidigare.

Under processen håller teamet koll på hur klienten upplever steget in i sitt nya sociala kön psykiskt och fysiskt, om klienten klarar sig i sin nya roll och tillsammans gör de beslut gällande de eventuella kirurgiska ingreppen.

Den fysiska vården inleds med att patienten börjar ta hormoner. En transkvinna förändrar sig från manlig till kvinnlig med hjälp av hormonet estrogen. Estrogen påverkar kroppen genom att brösten börjar växa, musklerna tappar styrka och blir mindre, kroppens fettlager växer, mer massa kring höft och lår, färre erektioner, testiklarna blir mindre, mjukare hy, håret kan bli tjockare, kroppsbehåringen glesnar, mer omväxlande humör, mer känslor och eventuellt svagare sexuell lust. Möjliga biverkningar är fetma, depression, blodpropp och skadad lever. Pga. biverkningarna tas det blodprov en gång om året.

En transman förändrar sig från kvinnlig till manlig med hjälp av hormonet testosteron. Testosteron påverkar kroppen genom att ge mörkare röst (målbrott), skäggväxt, starkare muskler och växande muskulatur, grövre hy, stabilare psykiskt tillstånd och starkare sexdrift. Hormonet får också klitoris att växa och fettvävnaden att förflytta sig. Möjliga biverkningar är akne, skallighet, fetma, högre risk för blodpropp och högre risk för leverskador. P.g.a biverkningarna tas det blodprov en gång om året.

Både transmän och transkvinnor brukar bli mer balanserade och lugna då könsmotstridigheterna blir färre.

5. Efter ca 2 år från starten kan klienten ansöka om könskirurgi och byte av juridiskt kön

Före personen ansöker om byte av juridiskt kön måste klienten av läkaren få papper på att han/hon är steril. Steriliteten kan uppnås med medicinering (hormoner). Steriliteten kan vara tillfällig. I samband med könskirurgin kan personen göras steril för resten av livet.

Då klienten har testat sitt nya sociala kön i verkliga livet kan personen också ansöka om kirurgi. För vissa är de kirurgiska ingreppen viktiga men för många transpersoner spelar könsdelarnas utseende inte så stor roll som omgivningen ofta tror. Kirurgin innebär ofta en serie operationer, inte en jätteoperation som ”ändrar allt”.

Några frågor:

Vad betyder juridiskt kön?

Med juridiskt kön menas det kön du har inför Finlands lag. I socialsignumet står det om du är kvinna eller man och det påverkar t.ex. värnplikt och föräldraskap. De som vill ändra juridiskt kön hos magistraten behöver uppfylla några krav: levt minst två år som det kön personen känner sig som (läkarens utlåtande gäller), vara myndig, bo i Finland, personen skall vara steril enligt läkarintyget och inte vara gift/ingått partersskap (undantag är ok, äktenskap blir partnerskap och vice versa, med partnerns tillåtande).

Enligt Jämställdhetsombudsmannen i Finland måste kravet om sterilisering tas bort och könskorrigerande personer måste få samma fortplantningsfrämjande tjänster som alla andra, till exempel i fråga om lagring av könsceller och fertilitetsbehandlingar. Många internationella människorättsorganisationer kritiserar också Finlands translag. År 2013 slopades steriliseringstvånget i Sverige och i Tyskland har det redan tidigare.

Hur opereras transkönade?

För de transkönade som vill korrigera sin kropp kirurgiskt skriver psykiatriska specialenheten remiss för kirurgiska ingrepp. För transkvinnor kan kirurgin innefatta korrigering av stämbandet och att minska adamsäpplet. Om hormonerna inte får brösten att växa kan patienten få bröstinplantat. För de transkvinnor som vill korrigera sitt könsorgan tas testiklarna bort och pungens hud omformas till blygdläppar, snoppens hud vänds och blir slidan, ollonet görs till en klitoris och urinröret byggs om. För transmän innebär motsvarande process att bröstvävnaden tas bort. För transmän som vill korrigera sitt könsorgan formas en penis av hud och muskelvävnad som oftast tas från benet. Hormonerna får klitoris att växa så en mindre penis kan också formas av den. Testiklar kan skapas med hjälp av protes. I ingreppet ingår oftast att livmodern och äggledaren tas bort.

Könsorganet är inte alltid så centralt i processen som omgivningen kan tro. Pga. risker är det vanligt att könsorganen inte opereras alls. Klitoris är t.ex. så avgörande för känseln att den opereras med varsamhet.

Genitalkirurgin görs i Tölö enhet för plastikkirurgi och patienten betalar självrisk som vid andra operationer.

Om man jämför med alla andra sorters operationer som görs i Finland (t.ex. knäoperationer) är transkönade mest nöjda med resultatet av sina operationer.

Transtukipiste och Seta erbjuder stöd under och efter processen. Stödet innebär att patienten får prata och fundera mer på sitt kön och allt som hör till, samt träffas i grupp med personer i samma situation.

Vissa transkvinnor får också bestående hårborttagning och en del tränar sin röst.

Vem ångrar sig?

En mycket liten grupp transkönade ångrar sin process idag, kring 1%. Orsaker till att transkönade ångrar sig är idag t.ex. brist på stöd, svårt att knyta sociala kontakter, misslyckad kirurgi och om familjen övergett personen. Inga tydliga tecken som i förväg visar att en person kommer att ångra sin process har upptäckts.

Vill du läsa mer ingående om transprocessen i Finland finns här några länkar (på finska):

Duodecim on Suomalaisen Lääkäriseura Duodecimin julkaisema
lääketieteen aikakauslehti.

Transsukupuolisuuden hoito Suomessa
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12101.pdf

Transsukupuolisen identiteetin neurobiologinen perusta
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12102.pdf

Sukupuoli-identiteetin diagnosoiminen
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12092.pdf

Transsukupuolisten hormonihoidot
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12104.pdf

Sukupuolen korjauksen vaikutus psyykkiseen hyvinvointiin ja
elämänlaatuun http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12111.pdf

Transsukupuolisten rintaleikkaukset
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12094.pdf

Transsukupuolisten sukuelinkirurgia
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12110.pdf

Transsukupuolisten äänen hoito
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12118.pdf

Transnaisen karvoituksen vähentäminen
http://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo12093.pdf

Transsymbol
Transpersonernas symbol