Kategoriarkiv: Ungdomar

Föreningen, RBH17, Regnbågshelgen, Ungdomar

Regnbågshelgen 2017 PROGRAM

Årets festival har temat Band och behandlar länken mellan barn och förälder, förbundet mellan par och hur rep kan knytas på ett sätt som förenar kropp och själ.

Årets Regnbågshelg vill hedra minnet av aktivisten Kaj Heino, vars specialområde var dominans. Under helgen ordnas en workshop i den japanska bondagekonsten shibari och under kvällsfesten får vi ett smakprov på den dekorativa konsten. Detta möjliggörs tack vare en insamling i samband med Kaj Heinos bortgång.

Alla programpunkter är öppna för både medlemmar i föreningen och för allmänheten.

To 12.10 kl 18.30-20
Infotillfälle för föräldrar till hbtiq-barn
Forskare och psykolog Katarina Alanko och ledare för hbtiq-ungdomsgruppen Tobias Larsson ger basfakta och verktyg i vardagen som förälder till hbtiq-barn. Har du någon specifik fråga eller situation du vill ha hjälp med ber vi dig skicka en beskrivning på förhand med din anmälan. Det går också bra att komma med för att lyssna.
https://www.facebook.com/events/168315267077286/
Anmäl dig per e-post regnbagsankan@regnbagsankan.fi senast 11.10. Välkomna!
Plats: Luckans torg, Simonsgatan 8 A

Fre 13.10 kl 19
Regnbågsmässan Kärleksband
Kärleksband – Regnbågsmässans 10 år firas i S:t Lars kyrka i Vanda, som öppnar för vigslar av regnbågspar nu och till evinnerlig tid. Predikan Anu Paavola, liturg Kaj Andersson. Artister: Madame Menopaux och musik med Maja Mannila. Vigsel ingår om par hittas. Även välsignelse av redan ingångna äktenskap och parrelationer. Kollektiv kroppsbön. Utsmyckning av Johan Finne.
Plats: S:t Lars kyrka i Vanda. Bussguide Max Mannola startar 18:08, buss 633, plattform 12 vid Helsingfors järnvägsstation Nationalteatern.

Fre 13.10
Ungdomskväll med filmförevisning
Ungdomstjänsternas regnbågsunga UNGPRIDE står värdar för en kväll för ungdomar och unga vuxna. Filmförevisning av filmen Screwed (Pihalla) och tillhörande diskussionsstund med regissören Nils-Erik Ekblom som är inbjuden gäst. Dessutom utdelning av Lilla Guldankan, frågesport, musik, snacks och en härlig gemenskap utlovas.
https://www.facebook.com/events/1924815471108396
Plats: Luckans veranda, Georgsgatan 31

Lö 14.10 kl 19-20
Filmvisning med Mamma, pappa, barn – Mistä on pienet lapset tehty? med påföljande diskussion om föräldraskap i regnbågsfamiljer. Catariina Salo leder diskussionen.
Plats: Teater Viirus, Busholmen, Medelhavsgatan 14

Lö 14.10 kl 20-01
Regnbågshelgens kvällsfest
Välkommen till Busholmen på årets största finlandssvenska regnbågsfest! Det utlovas dragshow med Tom of Puukko, Ted Urhos frågesport, shibarishow, musik med duo ida&jenny och dj-duon Puff Collective, priset Guldankan delas ut. Bicca Olin och Tommy Nordlund är kvällens värdpar. Festen har åldersgräns 18 år. Dörrarna öppnas kl 20 och programmet börjar ca kl 20.30 och håller på till ca 01.
https://www.facebook.com/events/519619741708735/
Plats: Teater Viirus, Busholmen, Medelhavsgatan 14

Sö 15.10 kl 12
Regnbågshelgens brunch
Vi träffas på Block by Dylan där det finns ett bord reserverat för oss. Medlemmar i föreningen Regnbågsankan får 3 eur rabatt per brunch! Ordinariepris 21,50.
Plats: Block Dylan, Södra kajen 18

Sö 15.10 kl 14-16
Shibariworkshop
Pröva på shibariknytning söndag med ledning av konstformens experter Ceci Ferox och Hedwig från Sverige. Introduktionen passar alla som vill pröva på shibari och undersöka repets möjligheter! Vi bekantar oss med knytning på ett roligt och praktiskt sätt. Två huvudteman står i centrum: baskunskap i säkerhet och kommunikation och övningar som hjälper deltagare att fortsätta experimentera hemma. Shibari går ut på att knyta någon enligt japansk tradition och att hitta länken mellan kropp och själ och kan vara något sexuellt, meditativt, estetiskt, terapeutiskt, nördigt – eller allt på en gång. https://www.facebook.com/events/117936118914210/
Plats: Luckans Veranda, Georgsgatan 31. Vill du reservera din plats? Maila regnbagsankan@regnbagsankan.fi. Deltagare hämtar egen gympamatta eller yogamatta. Språk: svenska, finska och engelska enligt behov.
Med workshopen vill vi hedra minnet av Kaj Heino aktivist inom dominans, som lämnade efter sig en donation åt Regnbågsankan.

Årets festival stöds av stiftelsen Tre Smeder.

Föreningen, Intervju, Ungdomar

Skolbesök om HBTIQ behövs

esbo skolbesök fredrika

”Idag är det så många som inte definierar sig som heterosexuella. Får man ingen kunskap är det så lätt att bli rädd eller börja tro på fördomar.” Det säger Fredrika Biström, som håller i Regnbågsankans skolbesök.

Föreningen Regnbågsankan ägnar sig åt frågor som rör sexuella minoriteter och könsminoriteter i det svenskspråkiga Finland. I uppdraget ingår bland annat att besöka skolor och möta eleverna och deras frågor. Fredrika Biström är föreningens koordinator och den som till största delen håller i besöken.

– Vi besöker mest skolor men även lärare och andra vuxna som möter unga i sitt arbete. Vi kommer gärna till yrkesskolor, klubbutrymmen och läger, säger Fredrika Biström.

– Under ett besök pratar vi om alla de ord som finns: vad betyder det att vara homosexuell eller bisexuell eller trans, och behöver vi alla de här orden? Vi pratar också om när och hur man vet att man tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet, och så talar vi mycket om normer och heteronormativitet.

– I skolan blir det ofta en onödigt hård gräns mellan pojkar och flickor, och det styr lätt hela vardagen. Man säger att pojkar är på ett sätt och flickor på ett annat, och när de unga märker att det finns förväntningar på dem börjar de också leva upp till dem, oavsett de vill eller inte.

– Personligen tror jag att det gynnar alla att man pratar om sexualitet och könsidentitet och normer. Jag tror det är något alla unga undrar över, oavsett läggning, och något man inte skulle behöva oroa sig över. Ju mer vi kan ta bort känslor av skuld och skam, desto bättre är det för alla. Om vi kan få ungdomarna att känna sig trygga och våga prata med varandra och med vuxna så gynnar det också hbtiq-ungdomar, säger Fredrika Biström.

När Regnbågsankan besöker ett lärarrum för att tala med lärare är det ungefär samma saker som står på programmet, även om själva diskussionen kan ta sig andra uttryck.

– Lärarna är ofta väldigt positiva till att vi kommer och känner ofta en trygghet i att någon kommer utifrån och har en kunskap i det här ämnet. Vi kan också prata om olika situationer som kan uppstå i skolan och hur lärarna kan få en större förståelse för elever och deras reaktioner.

– Sedan finns det lärare som tycker att de här frågorna inte alls angår dem och att de inte har tid med oss. Men sexualitet och identitet är väldigt övergripande i en människas varande och det räcker inte att vi bara pratar med eleverna själva. Det handlar om välmående och om känslan att få vara med och att få känna sig accepterad, säger Fredrika Biström.

– Det handlar exempelvis om lärares attityder och inställningar till elevernas egna uttryck. Det borde exempelvis vara lika fint att vara en flicka med typiskt manliga egenskaper som att vara en mer traditionell flicka.

– Om vi kommer och möter eleverna får de kanske nya idéer och nya frågor men om ingen på skolan kan fortsätta diskussionen har besöket kanske inte gett så mycket i slutändan. Jag skulle hoppas att fler lärarrum skulle beställa besök, säger Fredrika Biström.

Skolbesök beställer man enkelt genom att kontakta Regnbågsankan och föreslå datum som skulle passa. Framförhållning är en bra idé då besöken till viss del genomförs med hjälp av frivilligarbetare.

– Det är viktigt att eleverna får träffa någon som representerar regnbågsrörelsen och på sitt sätt brutit mot normer. Det avdramatiserar hela frågan för många. Om man pratat om homosexualitet på lektionen är det kanske inte lika lockande att ropa homo efter någon som skällsord på rasten, avslutar Fredrika Biström.

Behöver din skola, din utbildningsenhet, din arbetsplats eller platsen där du spenderar din fritid undervisning i hbtiq? Kontakt med Regnbågsankan fås enklast via kontaktformuläret eller per e-post regnbagsankan@regnbagsankan.fi

Text: Tobias Larsson
Foto: Regnbågsankan

Intervju, Ungdomar

Att komma ut som hetero

pontus

Helsingforsbo Pontus Simonsen är pigg som en sol trots många järn i elden. Han arbetar på bank, idrottar och tränar, studerar på heltid på Hanken, är ansvarig över förfriskningar inom studerandeorganisationen Casa Nostra och titeln ”trygg hetero” kan han skriva under. Regnbågsankan tog ett snack med Pontus för att få koll på hur en heterosexuell upplever sin plats och sin roll. 

Redan på lågstadiet hörde Pontus ordet homo användas som ett skällsord. Att han själv är hetero var aldrig något han funderade över. Pontus blev ihop med en tjej första gången på dagis, och sedan dess har det rullat på. Det har alltid varit självklart för honom, och för omgivningen, att han är hetero.

Finns det några normer en heterosexuell måste leva upp till?
– Ja, jag måste vara ”normal”, klä mig ”normalt” och leva upp till en tråkigare roll än homosexuella. I mitt kompisgäng är alla killar och hetero. Det är inget medvetet val, det har bara blivit så. I lågstadiet talade jag inte om känslor i mitt gäng, men i högstadiet visade det sig att jag var kär i samma tjej som min vän. Det gick bra. I skolan drogs jag lätt med i ”machojuttur” som att röka och dricka, men jag har lärt mig att göra som jag själv vill.
Fortsätt läsa Att komma ut som hetero →

Föreningen, Samarbete, Ungdomar

Regnbågsankan bjuder upp till Queersalsa under Föreningsfestivalen 2015

20131202 StockholmFoto: Alexander Donka ScanpixCode: 7148

Den traditionella salsan i latinovärlden är präglad av cementerade könsroller där kvinnan alltid följer och mannen alltid för. Queerpedagogiken går ut på att ingen definierar någon annan utifrån könstillhörighet eller vad som är lämpligt. Var och en får själv ta den roll hen vill. I queersalsan lär sig alla både att föra och att följa, och att byta roll inne i dansen. Detta har många fördelar: dansen blir mycket roligare, alla har hela tiden någon att dansa med, de som är med får lära sig hela dansen, inte halva, och blir på så sätt tekniskt skickligare. Men viktigast av allt: ingen behöver ta på sig en roll och klämma in sig i en form som man inte är bekväm med för att få vara med och ha roligt. För roligt är det! Peter Csaszti från Stockholm är den ledande pedagogen inom queersalsan. Under Föreningsfestivalen 2015 kommer han med sitt lärarpar Johan Björk, även han en fantastiskt skicklig och inspirerande salsainstruktör att dra kursen Queersalsa för Regnbågsankan! Kom med och lär dig dansa salsa, fri från könsnorm och heteronorm. Alla dansar med alla på workshopen, så du behöver inte någon partner för att anmäla dig! Regnbågsankan bjuder på fika.
Gratis anmälningar: regnbagsankan@regnbagsankan.fi, så fort som möjligt för att försäkra din plats, men senast en vecka före.

Tid: Lördag 10.10 kl 13-19 (eventuellt fortsätter kursen på söndag för längre komna dansare, mer info senare)
Plats: Ungdomsgården Sandels i Helsingfors, källaren, Topeliusgatan 2.

Foto: Alexander Donka 

20131202 Stockholm Foto: Alexander Donka ScanpixCode: 7148

20131202 StockholmFoto: Alexander Donka ScanpixCode: 7148

Intervju, Ungdomar

Att skapa sammanhang

Julia N

Vilka faktorer höjer känslan av gemenskap, trygghet och samhörighet?

Den frågan ställde sig Julia Nyback från Korsholm under sin praktikperiod i resurscentret för hbtiq- studerande, “LGBT Resource Office” i East Carolina University (ECU) i North Carolina, USA. I sin undersökning till kandidatexamen intervjuade hon 8 aktiva frivilligarbetare för att få en bild av hur delaktighet skapas. På ECU rör sig 25 000 studerande årligen så ett eget utrymme för hbtiq-personer är nödvändigt.
– Officet är ett vardagsrum utanför hemmet. Där kan hbtiq-unga snacka med vänner, prata med frivilligarbetare och fördriva tiden mellan föreläsningarna. Jämfört med Finland såg jag studenterna som ett mer blandat gäng. Samhörighet var mer naturligt oberoende av etniskt ursprung.

En större mångfald allmänt tror Julia skapar en god bas för att också inkludera hbtiq i studenternas vardag. De som tagit åt sig ord gällande etnicitet hittar lättare plats i sitt vokabulär för nya ord gällande sexuell identitet och kön. Termen pansexuell och könsneutrala benämningar var vanligare i North Carolina än här i Finland. Det var inte svårt att komma med i verksamheten i “LGBT Resource Office” även om du inte kategoriserade dig som bara homo- eller bisexuell.
– Att rätta pronomen från hon/han till hen var mer allmänt där och en naturlig del av kommunikationen.

En viktig insikt Julia fick var vikten av att jobba med de unga, inte för. Redan i startgroparna av ett projekt eller evenemang var studenterna med och bestämde hur de önskade ha det.
– Vi dekorerade utrymmet tillsammans, studenterna hittade kompisar genom verksamheten och frågor om behov och syfte fanns hela tiden närvarande. Eftersom de unga skapade sin plats tillsammans var de också mer benägna att städa upp efter sig och inte förstöra. För unga hbtiq-personer är ett socialt nätverk avgörande. Jag såg också att föräldrar till hbtiq-unga fann trygghet i att se att skolan gav stöd.

Då Julia jämför North Carolina med Vasa och svenskfinland ser hon en hel del gemensamt. Att skapa gemenskap går till på samma sätt oberoende var i världen du är.

Julia studerar till samhällspedagog på utbildningsprogrammet för Medborgaraktivitet och Ungdomsarbete. Nästa steg för henne är att tillsammans med Regnbågsankan starta en hbtiq-ungdomsgrupp i Vasa. Vill du vara med eller få information om första träffadtum+plats meddela regnbagsankan@regnbagsankan.fi.

Det går att vara med i gruppen anonymt och vi berättar inte åt någon vem som är med i gruppen.

Resurser, Ungdomar

Ny forskning: Hur mår regnbågsunga idag?

Forskningsprojektet Den välmående regnbågsungdomen har undersökt välmående hos unga som tillhör en sexuell- eller könsminoritet i Finland under år 2013. Av de som svarade på enkäten uppgav majoriteten (1499) sig höra till en sexuell minoritet och definierade sig själv med termerna homo, lesbo, bi, pan eller queer. Av deltagarna uppgav 369 personer att de hade en transidentitet – det vill säga att de var transpersoner, transsexuella, transmän, transkvinnor, transgender eller osäkra. Sju enkätdeltagare sade sig vara intersexuella och 19 att de var transvestiter.

Enligt enkäten mår regnbågsungdomar i medeltal sämre än heterosexuella ungdomar och cis- ungdomar. Undersökningen visade också att

  • unga inte vill vara öppna av rädsla för att bli utslängda från hemmet eller av rädsla för att lämnas utanför kompiskretsen i skolan eller på fritiden
  • att deltagarna i enkäten upplevt våld i en betydligt högre grad än finländska ungdomar i gemen
  • att i synnerhet transungdomar bedömer att deras vänskapsrelationer är sämre, både kvantitativt och kvalitativt, än andra ungdomars
  • att homosexuella, lesbiska och bisexuella som svarande är generellt sett nöjdare med sina vänskapsrelationer; de flesta har vänner med vilka de kan vara sig själva gällande sin sexuella läggning och av de här vännerna får de också stöd och
    uppmuntran
  • att internet blivit ett forum där de unga kan hitta information och likar, trots att nätet också för med sig problem: i de virtuella och fysiska miljöer där ungdomarna vistas är förhållningssättet gentemot köns- och sexuella minoriteter inte alltid positivt
  • att skolan både i ljuset av denna och i tidigare undersökningar för regnbågsunga är en otrygg miljö, detta trots att deras upplevelser med åldern blir mer positiva
  • att atmosfären bland eleverna är i många skolor hetero- och könsnormativ och bög som skällsord är vanligt förekommande
  • att majoriteten av de ungdomar som berättat för läraren om skolmobbning har upplevt att denna upplysning inte fick några följder eller att de själva fått skulden för det inträffade, och en ännu större del av dessa ungdomar uppger att de inte berättat om mobbningen för att de upplevt
  • att det inte skulle ha ändrat på någonting eller för att agerandet skulle ha fört med sig att de blivit tvungna att delge sin regnbågsidentitet
  • att mångfald gällande kön är en ännu mer okänd fråga än mångfalden kring sexuell läggning
  • att t.ex. tröskeln för att hoppas på att använda ett nytt namn är till exempel hög, men om omgivningen är bemötande och godkänner den ungas namn så är det ett väldigt enkelt sätt att signalera att den ungas uppfattning om sig själv tas på allvar
  • att del föräldrar önskar att den unga skulle hemlighålla sin sexuella läggning eller sitt könsuttryck från omgivningen eftersom de skäms för den ungas regnbågstillhörighet
  • att exempelvis homosexualitet skulle vara en övergående fas hör till de föråldrade uppfattningar som fortfarande lever

Idrottsvärlden, armén och arbetsplatsen är utöver skolan miljöer där en del regnbågsunga inte alls känner att de tryggt kan vara sig själva. Diskriminering avgränsar ungdomars möjligheter och särskilt de hobbygrupper som är strikt könade kan utesluta sådana ungdomar som inte utan vidare passar in i en dualistisk könsindelning.  Många ungdomar har erfarenhet av att personalen inom social- och hälsovårdstjänsterna inte kan bemöta kunder med regnbågskoppling – att de inte får hjälp med sina bekymmer.

Särskilt i de öppna svaren i enkätundersökningen tecknas en bild av de regnbågsunga som starka personer som klarar sig. Många personer berättar om svårigheter och om att övervinna dem samt om glädjen att finna ett eget sätt att uttrycka sig och en egen livsstil som passar en själv.

Läs mer om undersökningen och de förbättringsåtgärder som föreslås: Forskningsprojektet den välmående regnbågsungdomen

Undersökningen är ett samprojekt mellan Ungdomsforskningssällskapet och Seta.

Hyvinvoiva-sateenkaarinuori_KANSI