Kategoriarkiv: Intervju

Hen skrivs in i SAOL

Det könsneutrala pronomenet hen kommer att finnas i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) som utkommer i april 2015.

Regnbågsankan kollade upp hur finlandssvenska medier idag förhåller sig till ordet.

Åbo Underrättelsers chefredaktör Pär Landor förklarar att de använder hen ibland.
– Vi har diskuterat hur vi ska ställa oss till hen och hur/när vi ska använda det. Helt bekvämt känns hen inte för finlandssvenskan i Åboland, men uttrycket ”hon eller han” är ju alldeles för klumpigt. Vi kommer att småningom att komma till en intern redaktionell linje.”

På Österbottens Tidning ger språkpolicyn grönt ljus för hen i konstruktioner där den åsyftade personens kön är okänt eller av någon anledning behöver anonymiseras, gärna för att undvika det tungrodda ”han eller hon”, speciellt om man skulle tvingas upprepa frasen.
– Det är inget påbud om att man bör använda ordet men ett klart bejakande, förklarar Henrik Othman t.f. chefredaktör.

Hufvudstadsbladet följer sedan 2013 policyn att hen kan användas när man inte kan eller vill precisera en persons kön och där det är motiverat och finns en poäng eller ett behov. Vid sidan av andra modeller för hur man refererar till personer man inte vet könet på kan alltså hen vara en lösning, säger Ylva Forsblom-Nyberg, språkvårdare på KSF Media.

Svenska Yle använder regelbundet hen i sina nyhetstexter och språkstöd Minna Levälahti som arbetar för Svenska Yle, Finska Notisbyrån och Åbo Underrättelser tipsar om texter där hen förekommer:

– Jag har också hört reportrar och programvärdar använda hen i tv och i både Radio Vega och Radio Extrem förklarar Levälahti. 

Regnbågsankan hoppas både journalister och privatpersoner förhåller sig öppna och positiva till pronomenet hen. Ordet kan ha stor symbolisk och/eller praktisk betydelse för personer som inte känner sig som varken män eller kvinnor: bigenders, intergenderpersoner, transgenderister, nongenders, queera och alla andra som upplever att hen är det enda pronomen som kan syfta på dem. Egentligen handlar det inte om den stora allmänhetens rätt att välja om de vill godkänna hen i stället för han/hon, utan om var och ens självbestämmanderätt om sitt kön. Oberoende av biologiskt kön, juridiskt kön, utseende, frisyr eller kläder har var och en rätt att bestämma sitt eget kön, könstuttryck eller könlöshet.

Hen kan också användas som en markör för ett queert tankesätt och användas i sammanhang där vi är vana att personens kön framgår. Varför inte bryta upp invanda mönster och föreställningar om kön på samma gång?

Text: Fredrika Biström/Regnbågsankan  

hen_bild

 

Radioinslag om Conchita Wurst – Petra från RBA deltog

Vice ordförande 2014, verksamhetskoordinator 2013
Vice ordförande 2014, verksamhetskoordinator 2013
Regnbågankans (RBA) vice ordförande Petra Nysten deltog i Myteriet 16.5 på Radio X3M för att tala om betydelsen av Conchita Wurst seger i Eurovisionen. Du kan lyssna på inslaget på Arenan.

Petra deltog även i Ajankohtainen Ykkönens diskussion 15.5 om samma ämne.

Eurovision laulukilpailujen voiton vei Itävallan edustaja Conchita Wurst. Wurst on herättänyt paljon ihastusta ja inhoa. Miksi Conchita herättää voimakkaita tunteita? Entä mikä on hänen kulttuurinen merkityksensä?

Lyssan på Ajankohtainen Ykkönen på Yle

Läs också Regnbågsankan & HeSetas gemensamma pressmeddelande om segern.

Nytt ansikte på Regnbågsankan

Vice ordförande 2014, verksamhetskoordinator 2013
Vice ordförande 2014, verksamhetskoordinator 2013

Fil.mag. Petra Nysten inledde på måndag vikariatet som verksamhetskoordinator (60%) vid Regnbågsankan rf, föreningen för sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland. Nysten har studerat bl.a. språk och genus och har bred erfarenhet av jämlikhetsfrågor, politik och föreningsarbete. Nysten fördelar sin tid mellan Regnbågsankan och sitt företag Qrisp.

–Jag är väldigt glad över att få jobba med mänskliga rättigheter inom ett område jag brinner för. Jag hoppas kunna bidra till föreningen, speciellt i de intressanta tider vi lever just nu med en allt mer synlig diskussion om hbti-frågor i Svenskfinland, konstaterar Petra Nysten.
Verksamhetskoordinatorn har som enda anställd ett brett arbetsfält som inkluderar såväl administration, politisk beredning och att arrangera evenemang.

–Det ska bli roligt att samarbeta med Petra under det kommande året. Vi kompletterar varandra väl och jag ser stora möjligheter att vi tillsammans kan fortsätta arbetet med att utveckla Regnbågsankans verksamhet tillsammans med våra medlemmar, säger ordförande Oscar Ohlis.
Regnbågsankans höst färgas mycket av de kommande evenemangen Våga leva 1.10 och Regnbågshelgen 17–20.10. Talkshowen Våga leva arrangeras under Föreningsfestivalen i Helsingfors och gästas av Birgitta Boucht, Simon Häger, Mark Levengood och Krista Siegfrids.

Oscar Ohlis, ordförande, ordforande@regnbagsankan.fi, 050 345 8973
Petra Nysten, vikarierande verksamhetskoordinator, regnbagsankan@regnbagsankan.fi, 044 297 5476
Fotograf Fredrika Biström.

Undersökning: Diskriminering av hbtiq-personer i Europa

Jörg Gebhardt (EU) berättade 5.6.2013 i Riksdagshusets Pikkuparlamentti om den mycket omfattande undersökningen FRA gjort om diskriminering av hbtiq-personer i Europa.

FRA:s undersökning baserar sig på 93.079 svar från alla EU-länder samt Kroatien. Av de som svarat är 52.250 gaymän, 17.815 lesbiska kvinnor, 8625 är bisexuella kvinnor, 6812 bisexuella män och 7576 transpersoner (som bl.a. transkönade, queers och transvestiter). Majoriteten av dem som svarade bor i urbana miljöer. I Finland samlade undersökningen ihop 3439 svar och av dem är 1192 gaymän, 820 lesbiska kvinnor, 190 bisexuella män, 756 bisexuella kvinnor och 481 transpersoner. Interkönade lämnades utanför denna undersökningen bl.a. på grund av rädsla för feltolkningar. Undersökningen antogs ge få svar av interkönade och på basen av det skulle det vara svårt att dra rätt slutsatser.
Läget på arbetsplatser i Finland?
Av finska hbt-personerna håller 22% sin läggning eller sin könsidentitet hemlig på jobbet. I hela området är samma siffra 22%. Endast 15 % är alltid sig själv på jobbet medan 63% är öppen ibland eller bara till vissa kolleger. Arbetslösheten bland transpersoner är alarmerande hög i både Finland och i hela EU-området. Inom EU-området är 8% av hbt-personerna arbetslösa medan samma procent bland transpersonerna är 30%. I Finland är motsvarande andel 28%. Under det senaste 12 månaderna har 15% (hela området 20%)av de finländare som svarat kännt sig trakasserade på arbetsplatsen. Allmänna negativa attityder under det senaste 5 åren har 27% (hela området 28%) upplevt.
Våld och trakasserier
Jämfört med andra EU-länder är Finland ett vålsamt land för hbt-personer. Av de tillfrågade hade 31% upplevt våld och trakasserier under de senaste 5 åren. På EU-nivå var siffran längre, dvs. 26%. Av alla fall blev enbart 10% anmälda, de övriga 90% förblev oanmälda bl.a. eftersom det anses vara meningslöst att anmäla. Generellt sett är transpersoner, ungdomar och personer utan utbildning mer usatta än övriga.

Vem är det då som utför våldet eller trakasserierna? I Finland är sex i top listan gällande förövaren följande:

1. Tonåring 17 % (EU 21%)
2. En bekant 13% (EU 8%)
3. Familjemedlem 11% (EU 6%)
4. Kund, klient, patient 8% (EU 4%)
5. Någon i skolan/utbildningen 4% (EU 6%)
6. Kollega 2% (EU 3%)

Könsfördelningen bland finska förövare är 82% män och 12% kvinnor.

Med tanke på statistiken uppmanar Jörg till ett mer omfattande stöd för hbt-personer och i synnerhet förbättra transpersonernas arbetssituation. Anmälningssystemet borde också bli bättre och inge förtroende. Antidiskrimineringsarbetet borde vara hbt-sensitiv på alla plan.

Orsaken till få anmälningar och den dåliga sitationen för hbt-personer på arbetsplatsen är många men främst står rädsla för kostnader. Arbetsgivare förstår inte att antidiskrimineringsarbete betalar tillbaka sin utgift med tiden. Många personer är också omedvetna om sina rättigheter och informationen borde vara mer lättillgänglig.

Detaljerad data finns på adress:
www.ilga-europe.org/rainboweurope

JA!2013: Krista Siegfrids säger JA!

Medborgarinitiativet för en könsneutral äktenskapslag öppnas 19.3. I väntan kollar Regnbågsankan upp vad UMK-finalisten Krista Siegfrids, känd för sin kärleksexplosion ”Marry Me” tycker om kampanjen Tahdon2013.

1. Vad betyder bröllop för dig?
Bröllop för mig betyder att jag får gifta mig med den jag älskar.

2. Tycker du att även par som består av två män eller två kvinnor borde få gifta sig borgerligt i Finland?
ABSOLUT!

3. Kommer du att skriva under medborgarinitiativet ”Tahdon2013” som talar för en könsneutral äktenskapslag?
JA!

4. Kan din låt ”Marry Me” lika väl handla om ett samkönat par?
Absolut! Jag vill att alla ska kunna sjunga Marry Me till sin älskade 🙂 För mig är det helt naturligt att ALLA ska få gifta sig vare sig det är med en människa av samma kön eller ej. Jag blir rent ut sagt förbannad över att de inte får göra det!

5. Om du vinner och åker till ESC i Malmö, får vi se dig i brudklänning på scen även där?
Jaijemen! Brudklänningen är med hela vägen 🙂

Setas ordförande Hippi presenterar sig

Regnbågsankan är glad för att advokat och företagare Juha-Pekka Hippi från Helsingfors valdes till Setas nya ordförande 2.12.2012.

Juha-Pekka, till Setas viktigaste frågor hör tvångssterilisering av transkönade. Hur snabbt tror du att en ändring av lagen realistiskt kan gå igenom?
Förhoppningsvis nästa år eller minst under den här regeningen. Sådana frågor beror på dock om det nuvarande ministern och regeringen, samt deras värderingar och prioriteringar.

Till Setas viktiga strävanden hör också en jämställd äktenskapslag. Varför räcker det inte med partnerskapslagen?
Delvis är det frågan av princip -att alla ska vara jämställda inom lag, delvis frågan är att alla rättigheter ska vara lika oberoende av sexuell orientering.

Som svenskspråkig förening undrar vi också hur du kommer att främja Setas verksamhet på svenska?
Seta svarar på frågor på finska och på svenska, samt tillverkar material och utbildning också på svenska. När i praktik mest verksamhet äger rum på majoritetsspråk, har Regnbåksankan som del av Seta en viktig roll att främja verksamhet och grupper på svenska.

Hur tycker du att heteronormen syns i de finska jultraditionerna?
I allmänhet syns den överallt i samhället.

Tycker du att det är okej att klädföretag inför jul annonserar med bilder på lättklädda damer i stadsbilden?
Det är frågan av var och ens smak om det passar eller inte, samma är oberoende om det är damer eller killar på bilder.

Regnbågsankan tackar för svaren!

Får en transkvinna, en interkönad eller en man ställa upp i luciavalet Finlands Lucia?

Inför julen 2012 kontaktade Regnbågsankan Folkhälsan för att ställa en fråga.

Folkhälsan svarade:

Hej och tack för intresset för Lucia.

Du frågar om en man, en transkvinna en interkönad person kan ställa upp i luciavalet. Det är en fråga, som flera ställer sig och därför har HBL också bett kandidaterna i år berätta hur de känner i den här frågan.

Luciafirandet bygger på gamla traditioner och sedvänjor, uppfattningar och känslor. Att förändra en tradition kan man inte göra med anvisningar och beslut. Dagens luciafirande bygger på legenden om den unga kvinnan Lucia som dog martyrdöden på 300 talet. Den moderna Lucias uppdrag är att med sång, sprida hopp och ljus i daghem och skolor på institutioner, som äldreboenden och sjukhus, dessutom uppträder hon på konserter och julfester.

Inom ramen för den luciainsamling och det val av Finlands Lucia, som Folkhälsan ansvarar för väljs en kvinna för uppdraget, som Finlands Lucia. I det valet kan man inte ställa upp sig själv utan man föreslås av någon annan som garanterar att den person man föreslår, kan sköta uppdraget till glädje för gamla och unga, utan ersättning under en månad i december. Vi tillsätter varje år en jury som på basis av anmälningarna utser tio kandidater. I den tradition som Folkhälsan förvaltar har Lucia kvinnlig skepnad, men vi har aldrig frågat om kandidaterna varit homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Lucia firas i föreningar, skolor och hem och där får man naturligtvis själva bestämma hur man vill se sin lucia.

Med bästa hälsningar Margaretha Wildtgrube

Onödig namnprocess

Tvåbarnsmamman och kläddesignern Nina Albrecht fick personligen erfara vad dagens finska namnlag kan leda till. Regnbågsankan tog en fika med henne för att få veta mer.

Ni namngav er son till Lilo. Vad hände?

Vi fick avslag eftersom namnet ansågs vara ett flicknamn och det fanns inga män i Finland som hette så. Vi överklagade beslutet. I vår motivering refererade vi till att det finns 18 män i Sverige som heter Lilo och namnet är internationellt godkännt som ett könsneutralt namn. Inom några veckor blev Lilos namn godkännt. Processen kändes väldigt onödig. Föräldrar borde själva få välja vad som är ett passande namn. Att ett namn kan väcka negativa associationer är en helt annan sak än att ett namn inte berättar könet. Det är inte en skymfning om någon tror att en kille är en tjej.

Du tycker inte det är ”opassande” att ett namn inte berättar barnets kön?

Nej, tvärtom. Det är bra om omgivningen ser barnet som person, inte som representatn av ett visst kön. Vi klistrar så lätt könsstereotyper på barn.

Så du tycker att en kille kan heta Charlotta?

Ja varför inte. I historien har t.ex. barnen i byn döpts enligt ortens namn, inte enligt kön.

Har ert namnval väckt reaktioner?

Vi har inte stött på negativa reaktioner och Lilo har aldrig t.ex. mobbats pga namnet. I vardagen med barn är namnet egentligen inte så viktigt. Alla frågar i alla fall först ”är det en flicka eller en pojke?” och det kan vara besvärande. Varför inte fråga vad barnet heter? Det är roligare att leka tillsammans om vi lär oss namn, inte bara kön.

Intervju: Fredrika Biström