”Samhället skriker konstant att attraktion och kärlek är lika med sex”

För den demisexuella innebär att komma ut ofta att med samma förklara vad ordet betyder. Regnbågsankan har ställt fem frågor till en person som definierar sig som demisexuell.

1. Vad betyder demisexualitet för dig?

Demisexualitet definieras som att man endast kan känna sexuell attraktion efter att man skapat ett starkt emotionellt band till personen i fråga. Men för mig betyder det förvirring, frihet, platonisk kärlek i överflöd, någon gång frustration och att människor är ”estetiskt tilltalande”. Demisexualitet betyder för mig att personens kön eller utseende egentligen inte har någon betydelse, utan det är egenskaperna, tillgivenheten och hur personen är när jag verkligen lärt känna hen som räknas. (mer…)

20 konstnärer stöder Regnbågsankan

En unik samling klistermärken ges ut av Regnbågsankan r.f. i samarbete med 20 konstnärer för att uppmärksamma Regnbågsankans verksamhet.

− Vi ville ge det här dels som en gåva till våra medlemmar och dels ser vi det som ett fint sätt att uppmärksamma det arbete som föreningen gör, säger Johan Finne, medlem i Regnbågsankans styrelse och initiativtagare till projektet.

Det mesta av arbetet hos Regnbågsankan sker på frivillig basis. De inkomster som kommer via olika fonders stöd och medlemsavgifter finansierar helt den basverksamhet föreningen har, bestående bland annat av skolbesök, informationstillfällen och senior- och familjeverksamhet. (mer…)

När rättstavningsprogrammet meddelar att din identitet inte existerar

Regnbågsankan ställde fem frågor till Jonas Thungren Lindbärg, asexuell i Sverige för att belysa ämnet asexualitet, ett ämne många också medvetna personer har fördomar om.

  1. Vad betyder asexualitet för dig?

I Nätverket Asexuell har vi definitionen att en asexuell person inte känner sexuell attraktion och/eller inte har intresse av att inkludera andra i sitt sexliv. Nyckelbegreppet i sammanhanget är just sexuell attraktion, för sedan ryms en väldig bredd under detta av personer som ändå känner någon form av förälskelse men utan sexuella förtecken (romantisk attraktion), de som inte blir förälskade alls, de som kan tänka sig att ha sex, t.ex. för en partners skull, de som tycker att det är rent motbjudande, de som mest bara är likgiltiga inför tanken och så vidare.

För mig personligen är asexualitet ett ord som ger mig en känsla av gemenskap och får mig att känna mig mindre ensam och fel. Jag tror inte att min identitet eller mitt känsloliv (eller någon annans för den delen) kan sammanfattas i ett enda ord men i ordet asexualitet har jag funnit en gemenskap av människor att dela berättelser, historier, tankar och erfarenheter med.

  1. Vilka är de vanligaste fördomarna ni möter?

Trauman! Eller… ”Du har inte träffat den rätta ännu!”

(mer…)

Skolbesök om HBTIQ behövs

”Idag är det så många som inte definierar sig som heterosexuella. Får man ingen kunskap är det så lätt att bli rädd eller börja tro på fördomar.” Det säger Fredrika Biström, som håller i Regnbågsankans skolbesök. Föreningen Regnbågsankan ägnar sig åt frågor som rör sexuella minoriteter och könsminoriteter i det Läs mer…

Mångfald på jobbet

Butiksföreståndare Melanie Orenius och utställningsvakt Sofia Wahlström håller upp en blå rund skylt med text “område fritt från diskriminering”. Skylten skall hängas upp på Amos Andersons konstmuseum där båda arbetar, och är en del av yhdenvertaisuus.fi, en informations- och materialbank för personer och organisationer som är intresserade av likabehandling och Läs mer…

Män, längtan och barn

Inför farsdagen har Regnbågsankan tagit ett snack om manlighet och faderskap med Jeanette Östman, personen bakom antologin Mäns längtan efter barn. Din nya antologi heter ”Mäns längtan efter barn”. Längtar män efter barn på ett annat sätt än kvinnor gör? Mitt spontana svar är fråga inte mig. Fråga männen, killarna, Läs mer…

Att komma ut som hetero

pontus

Helsingforsbo Pontus Simonsen är pigg som en sol trots många järn i elden. Han arbetar på bank, idrottar och tränar, studerar på heltid på Hanken, är ansvarig över förfriskningar inom studerandeorganisationen Casa Nostra och titeln ”trygg hetero” kan han skriva under. Regnbågsankan tog ett snack med Pontus för att få koll på hur en heterosexuell upplever sin plats och sin roll. 

Redan på lågstadiet hörde Pontus ordet homo användas som ett skällsord. Att han själv är hetero var aldrig något han funderade över. Pontus blev ihop med en tjej första gången på dagis, och sedan dess har det rullat på. Det har alltid varit självklart för honom, och för omgivningen, att han är hetero.

Finns det några normer en heterosexuell måste leva upp till?
– Ja, jag måste vara ”normal”, klä mig ”normalt” och leva upp till en tråkigare roll än homosexuella. I mitt kompisgäng är alla killar och hetero. Det är inget medvetet val, det har bara blivit så. I lågstadiet talade jag inte om känslor i mitt gäng, men i högstadiet visade det sig att jag var kär i samma tjej som min vän. Det gick bra. I skolan drogs jag lätt med i ”machojuttur” som att röka och dricka, men jag har lärt mig att göra som jag själv vill.
(mer…)

Mat i regnbågens färger under Regnbågshelgen 2015

Regnbågsankans årliga Regnbågshelg arrangeras i år under vecka 42 i oktober. Planeringen är redan i gång och för första gången bjuds det på matlagningskurs i regnbågens färger 15.10. Som kursledare fungerar Larrie Griffis, initiativtagare är Ylva Larsdotter och platsen är Arbis kurskök. Vi tog ett snack med Larrie för att Läs mer…

Att skapa sammanhang

Vilka faktorer höjer känslan av gemenskap, trygghet och samhörighet? Den frågan ställde sig Julia Nyback från Korsholm under sin praktikperiod i resurscentret för hbtiq- studerande, “LGBT Resource Office” i East Carolina University (ECU) i North Carolina, USA. I sin undersökning till kandidatexamen intervjuade hon 8 aktiva frivilligarbetare för att få Läs mer…

Bitarna föll på plats

Rebecca_Lampen_fotoFredrikaBiström'_mini

Abiturient Rebecca Lampén 19 år, från Krykslätt är ett stort Tolkien fan med en Tolkiensymbol tatuerad på armen. Hon föredrar filmkväll framom att gå ut – men hon älskar att fixa egna fester, på sitt sätt. Regnbågsankan tog ett snack med Rebecca om hbtiq i skolan och övriga livet.

1. Hur har det varit att var öppen icke-heterosexuell i gymnasiet?

Jag har inte behandlats annorlunda än någon annan, ingen har tittat ner på mig eller trakasserat. Men det har rått en stor tystnad om att det finns andra möjligheter. Mångfald har inte behandlats alls. Jag kan bara minnas tre gånger då homosexualitet nämnts och varje gång var det på hälsokunskapstimmarna. Kanske tror lärarna att alla ungdomar redan vet “allt” om sexuell läggning, men så är det inte alls. (mer…)