”Idag är det så många som inte definierar sig som heterosexuella. Får man ingen kunskap är det så lätt att bli rädd eller börja tro på fördomar.” Det säger Fredrika Biström, som håller i Regnbågsankans skolbesök.
Föreningen Regnbågsankan ägnar sig åt frågor som rör sexuella minoriteter och könsminoriteter i det svenskspråkiga Finland. I uppdraget ingår bland annat att besöka skolor och möta eleverna och deras frågor. Fredrika Biström är föreningens koordinator och den som till största delen håller i besöken.
– Vi besöker mest skolor men även lärare och andra vuxna som möter unga i sitt arbete. Vi kommer gärna till yrkesskolor, klubbutrymmen och läger, säger Fredrika Biström.
– Under ett besök pratar vi om alla de ord som finns: vad betyder det att vara homosexuell eller bisexuell eller trans, och behöver vi alla de här orden? Vi pratar också om när och hur man vet att man tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet, och så talar vi mycket om normer och heteronormativitet.
– I skolan blir det ofta en onödigt hård gräns mellan pojkar och flickor, och det styr lätt hela vardagen. Man säger att pojkar är på ett sätt och flickor på ett annat, och när de unga märker att det finns förväntningar på dem börjar de också leva upp till dem, oavsett de vill eller inte.
– Personligen tror jag att det gynnar alla att man pratar om sexualitet och könsidentitet och normer. Jag tror det är något alla unga undrar över, oavsett läggning, och något man inte skulle behöva oroa sig över. Ju mer vi kan ta bort känslor av skuld och skam, desto bättre är det för alla. Om vi kan få ungdomarna att känna sig trygga och våga prata med varandra och med vuxna så gynnar det också hbtiq-ungdomar, säger Fredrika Biström.
När Regnbågsankan besöker ett lärarrum för att tala med lärare är det ungefär samma saker som står på programmet, även om själva diskussionen kan ta sig andra uttryck.
– Lärarna är ofta väldigt positiva till att vi kommer och känner ofta en trygghet i att någon kommer utifrån och har en kunskap i det här ämnet. Vi kan också prata om olika situationer som kan uppstå i skolan och hur lärarna kan få en större förståelse för elever och deras reaktioner.
– Sedan finns det lärare som tycker att de här frågorna inte alls angår dem och att de inte har tid med oss. Men sexualitet och identitet är väldigt övergripande i en människas varande och det räcker inte att vi bara pratar med eleverna själva. Det handlar om välmående och om känslan att få vara med och att få känna sig accepterad, säger Fredrika Biström.
– Det handlar exempelvis om lärares attityder och inställningar till elevernas egna uttryck. Det borde exempelvis vara lika fint att vara en flicka med typiskt manliga egenskaper som att vara en mer traditionell flicka.
– Om vi kommer och möter eleverna får de kanske nya idéer och nya frågor men om ingen på skolan kan fortsätta diskussionen har besöket kanske inte gett så mycket i slutändan. Jag skulle hoppas att fler lärarrum skulle beställa besök, säger Fredrika Biström.
Skolbesök beställer man enkelt genom att kontakta Regnbågsankan och föreslå datum som skulle passa. Framförhållning är en bra idé då besöken till viss del genomförs med hjälp av frivilligarbetare.
– Det är viktigt att eleverna får träffa någon som representerar regnbågsrörelsen och på sitt sätt brutit mot normer. Det avdramatiserar hela frågan för många. Om man pratat om homosexualitet på lektionen är det kanske inte lika lockande att ropa homo efter någon som skällsord på rasten, avslutar Fredrika Biström.
Behöver din skola, din utbildningsenhet, din arbetsplats eller platsen där du spenderar din fritid undervisning i hbtiq? Kontakt med Regnbågsankan fås enklast via kontaktformuläret eller per e-post regnbagsankan@regnbagsankan.fi
Text: Tobias Larsson
Foto: Regnbågsankan
