Jag har förändrats

bty

Jarmo Juntumaa är pensionerad tvåspråkig präst, som jobbat i Sverige en del av sitt liv. Han kommer från en prästfamilj med många syskon och en sträng uppfostran. Jarmo är Regnbågsmässans vigselpräst och vi hoppas innerligen att ett regnbågspar vill vigas till varandra på vår mässa. Kyrkan har ännu inte godkänt den jämställda äktenskapslagen som grund för sin verksamhet, men vigsel blev grundlagsenligt år 2017.

Det finns redan närmare 100 evangelisk-lutherska präster i Finland i beredskap att viga. Och det sker redan jämställda vigslar tack vare den gräsrotskraft som spirar då präster gör det som de är övertygade om att är rätt.

Vem är du idag, Jarmo?

Jag är en sådan person som aldrig vill känna mig färdig utan hellre vara på väg. Livets mening ser jag som att bli och vara på kommande, annars skulle jag ju vara monstruös och tro om mig själv att jag vet hela sanningen.

Hur ser du på mänskligheten, vem är vi?

Vi människor är rädda att förlora kontrollen, men vi kan helt enkelt inte kontrollera allt och det är bra, för då kräver vi inte heller det omöjliga av varandra. Gör vi det – kontrollerar och kräver – är vi ett steg närmare kriget och längre ifrån det som jag ser som viktigast, nämligen dialogen.

Hur går dialog och tro ihop?
Religion är ett tveeggat svärd och i min trosvärld har det skett en långsam förändring. Då jag var ung studerande på 60-talet kunde jag inte ens tänka mig att kvinnor kunde vara präster. Det var en lättnad för mig att återvända hem från Sverige, för då behövde jag inte ta ställning för samkönade äktenskap då det vara aktuellt inom kyrkan där. Men processen går framåt och jag har mognat. I dagens läge vill jag inte provocera men följa mitt samvete och min övertygelse. Och den säger mig att motståndet mot regnbågsvigslar är jämförbart med rasism.

Hur ser du på identitet?

Identitet är ett intimt område, ett andligt område, men som kan såras på samma sätt som kroppen. När vi far illa i vår identitet, är det svårt att orka vidare.

Vem är Jesus för dig?

När jag var 13 fick jag nog av väckelsepredikanter. Kravet att “komma till tro” gav mig ärr för resten av livet. Det är bättre att vara fri att ta reda på själv än bunden till nån specifik trosinriktning. Om Jesus tänker jag att hen för sin tid var en alldeles speciell människa som förmådde förhålla sig till t.ex. kvinnor och barn tvärtemot vad religionen och värderingarna sade. Att hen var “Guds Son” innebär för mig att hen var helt och fullt en vanlig människa, men unikt ärlig. Hen vågade mer än den tidens gamla fundamentalism. Jesus var en sådan människa, som Gud vill att vi alla skall vara, ett exempel för oss: I henom blev Gud människa. Där visade Gud oss sig själv. Eller på vilket sätt Gud kan bo i människan.

Vad är kyrkan för dig?

Tyvärr finns det mycket vidskepelse i kyrkan. Men också stråk av sanning mitt i ett kompakt mörker. Vi borde komma ihåg att religiös visdom inte är samma som vetenskap. Och religionen kan inte ha konkurrerande svar i vetenskapliga frågor. I många fall är kyrkan helt enkelt inte sakkunnig och ska låta bli “slå sig för bröstet” och påstå sig ha sanningen om sådant som vetenskapen forskat fram.

Och vad är vårt gemensamma goda här i livet?

Ja, det som jag tänker mig att gör oss människor mera mänskliga är om vi förmår lyssna på varandra och visa nåd. Och försöka att åtminstone respektera varandra. Visst är det ångestfyllt att ge utrymme och rörelsefrihet och hålla dialogen levande. Men i dialog finns det jämställdhet. Den som axlar en ansvarsfull position har dessutom ett större ansvar att ta ställning i viktiga frågor.

Tack Jarmo, för att du är med i Regnbågsmässan som har öppnat för vigslar i.o.m. lagändringen 2017!

Regnbågsmässan i samband med Regnbågshelgen har förverkligats en gång per år sedan 2007 och är ett samarbete mellan Regnbågsankan, församlingen, rörelsen Gemenskap/Yhteys och RegnbågsMissionen.

Bild & text: Monika Pensar, styrelsemedlem, volontär och aktivist i mässan.