Presentation av Timo Konttinen

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

Bildkonstnären Timo Konttinen målar, tecknar och gör metallgrafik. År 2013 startade han sitt projekt ”365” som innebär att han gör minst en verk om dagen. Nu är projektet inne på sitt sjätte år, och en av reglerna han satte upp åt sig själv var att inte censurera något. Han beslöt också att inte repetera sej själv och att publicera verken på social media. Processen där han gör ett verk om dagen ser Timo som ett sätt att utveckla sej själv. Han har sagt att precis som en musiker måste öva dagligen så måste en konstnär hålla penseln våt för att gå framåt i sitt skapande. Ju mer du gör desto bättre blir du och det gäller allt i livet anser Timo.

Timo deltar i Regnbågsankans samling klistermärken med en unik anka. Hans bild är en gåva vi får klistra upp var vi vill, och med den vill han få oss att tänka på vad vi gör för oss själva och för andra.

Text: Johan Finne
Bild: Timo Konttinen

Presentation av Spindelkvinnans kyss

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

Två män i en cell. En av männen är revolutionär och försöker vara brutalt manlig, den andre är transvestit och tar på sig rollen som “idealkvinnan.” Mellan dem uppstår ett register av könsroller och verklighetsuppfattningar. Men också en värld av drömmar och behov av hud och närhet. Fortsätt läsa Presentation av Spindelkvinnans kyss

Presentation av Maija Hurme

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

Maija Hurme är illustratören och grafikern som bland annat gjort bilderna till barnboken ”Fladdermuspojken” med text av hennes man Anssi Hurme. Boken nominerades till Arvid Lydecken-priset 2014 och hyllades även för sitt genusperspektiv. I boken är det papporna som har den omvårdande rollen för barnaskaran medan mamman jobbar. Fortsätt läsa Presentation av Maija Hurme

Presentation av Kasper Strömman

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

Grafikern och bloggaren Kasper Strömman från Finlands populäraste podcast har till Regnbågsankans klistermärkessamling skapat två nya regnbågsankor.

År 2013 blev Kasper vald till årets grafiker av Grafia ry och hans verk har visats bland annat i Lissabon, Milano och Osaka. Han har också illustrerat flera av sin systers Nora Strömmans barnböcker, bland andra klassikern ”Tigerkontoret”. Fortsätt läsa Presentation av Kasper Strömman

Presentation av Pentti Otsamo

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

Pentti Otsamo är grafisk designer, illustratör och serietecknare. Han är en av de finska  serietecknare som verkar flitigt utanför Finland. Bland annat gav hans album ”Den lilla människan” först ut i Kanada under titeln ”The fall of Homonculus” innan det senare översattes till finska och svenska. Förutom egna album har han gjort illustrationerna till Ted Forsströms och Kaj Korkea-ahos bok Zoo! Virala genier.

Pentti är mest känd för sina vardagsrealistiska skildringar i albumen ”FC Palloseura” som han skapat tillsammans med Pauli Kallio. Pentti följer den så kallade ”klara linjen” (ligne claire) i sitt tecknande. Tintins skapare Hergé anses vara upphovsman till den.

Penttis teckningar genomsyras av värme och ömhet. Så även den teckning han specialdesignat för Regnbågsankans samling av 20 olika klistermärken med regnbågsbudskap.

Text: Johan Finne
Bild: Pentti Otsamo

Presentation av The Rocky Horror Show

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

The Rocky Horror Show är en institution, ett fenomen och en show som kan kallas kult. År 2002 gjorde Åbo Svenska Teater en svensk version av den i Markku Nenonens regi.

Rockmusikalen, som handlar om utomjordiska transvestiter som kapar ett ungt perfekt par, är en parodi på både musikaler och dåliga science fiction filmer. Den kretsar också kring politisk korrekthet och är skriven av Richard O´Brian. Den hade sin urpremiär 1973. Fortsätt läsa Presentation av The Rocky Horror Show

Presentation av Kenneth Bamberg

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

När Regnbågsankan i juni offentliggjorde sin kollektion 20 klisterbilder nappade Ålandstidningen genast på nyheten. Rubriken löd “Igge Holmberg blir klistermärke.” Holmberg är politiker på Åland och poserar på konstnären Kenneth Bambergs bild i sitt egenhändigt gjorda penisfodral. Fortsätt läsa Presentation av Kenneth Bamberg

Presentation av Nina Albrecht

Under våren 2018 har Regnbågsankan fått in 20 bilder av konstnärer och teatrar för att sammanställa en kollektion klistermärken med regnbågsbudskap. I vår serie presenterar vi bidragen.

Nina Albrecht är en finlandssvensk konstnär som jobbar med allt från serieteckning och illustrationer till måleri och verk i collageteknik. Hon skapar också genom klädmärket ”Little perky” som från början hållit en könsneutral linje.

Som illustratör har hon bland annat varit med och skapat boken ”Alla bubblor spricker” med text av Jolin Slotte och utgivet på Marginal. Boken är en prosalyrisk berättelse om skavande relationer.

I Ninas konst är gemenskap en viktig del och varm samhörighet kan vi också se i den regnbågsfesten hon tecknat för Regnbågsankans serie klistermärken.

Nina har också hållit konstkurser bland annat för personer med specialbehov. Vill du träffa henne i sommar så är du välkommen till Kökar hembygdsmuseum där hon jobbar som värd.

Text: Johan Finne
Teckning: Nina Albrecht

Visst behövs Pride

Igår marscherade cirka 100.000 i Helsingfors Pridetåg och jag har åter fått höra frågan om Pride behövs.  Det kan vara en svår fråga, speciellt för de som lever heteronormativt. Men jo Priden behövs. Både för festen och kampen.

Först i tåget gick festivalens beskyddare Jani Toivola.

”Vi måste oupphörligen anstränga oss för att ingen skall behöva vara rädd, eller tvungen att gömma sin egen historia samt att var och en i samhället har tillgång till sin egen röst. Ord skapar en framtid som tillhör oss alla”, konstaterade Jani i samband med att Pride-veckan invigdes.

Därför behövs Pride.

Senare tågar ”Marching for those who can´t” förbi och jag får en tår i ögonvrån

2006 var det helt olagligt att vara homosexuell i 92 länder. Nu har den siffran sjunkit – men det är fortfarande helt olagligt att ha samkönade relationer i 72 länder. Däribland Gambia, Libyen, Tanzania, Indien (bara män),  Malaysia, Sri Lanka, Barbados, Jamaica (bara män), Saudiarabien, Syrien och Tonga. Dessutom har åtta länder dödsstraff för homosexualitet – och ytterligare fem länder har dödsstraff inskrivet i lagen, men det används inte.

I Europa finns inget land som helt kriminaliserar samkönade äktenskap, men två länder, Ryssland och Litauen, förbjuder så kallad ”propaganda riktad mot unga”.

Därför behövs Pride.

I fere länder utsätts transpersoner för särskild diskriminering ofta från rättssystemet självt och transflaggorna var många i årets parad.

I Finland måste transpersoner kunna visa upp en medicinsk utredning som visar att man har undergått sterilisering eller av att man av annan orsak saknar fortplantningsförmåga för att juridiskt få tillhöra sitt rätta kön. Något som kritiserats på FN-nivå.

 

 

 

 

 

Därför behövs Pride.

Pride behövs också för att det fortfarande förekommer homofoba glåpord vid lunchborden i vårt land.

Pride behövs för den okunskap som finns hos den äldre damen som betraktar tåget och frågar mej varför så många kvinnor paraderar. ”Jag trodde det var ett homo-tåg”, säjer hon.

Priden behövs för att den psykiska ohälsan tyvärr är större hos hbtqia+ personer än hos den övriga befolkningen. Vi drabbas oftare av depressioner och även om vi kommit långt är det fortfarande så att vi har så starka normer att många människor som inte passar in i dem någon gång övervägt att avsluta sitt liv.

Priden behövs för att det finns personer som den man som högljutt betraktar tåget existerar. Han som skriker oförskämdheter när Helsingfors Drag Queens går förbi och undrar när det kommer några riktiga tjejer som han kan k—-a.

Pride behövs så länge det finns folk som gör sej lustiga över festivalen, så länge ett samkönat par blir utstirrade om de pussas på en restaurang och så länge den som anses vara annorlunda inte känner sej trygg i det lilla samhället.

Så kommer bilen med Saara Aalto förbi. Hon sjunger sin senaste hit och jag inser att Priden behövs också för festen. Gemenskapen.

Pride är glädje och en plattform att samlas. Vissa tycker det borde vara mer politiskt, andra mer fest. En sak är dock säker; Pride behövs.

Johan Finne text och foto

Skribenten är medlem i Regnbågsankans styrelse. Detta är ett blogginlägg och skribentens åsikter är hans privata