Nystartad grupp: svenskspråkig HBTIQ-ungdomsgrupp i Vasa

Cupcakes i regnbågens färger

Är frågor om sexualitet, läggning och kön aktuella för dig? Tycker du om att träffa andra unga, snacka om vem du är och om hbtiq i en trygg miljö med en insatt gruppdragare? Regnbågsankans ungdomsgrupp i Vasa finns i huvudsak till för att stöda och skapa gemenskap. Vi dricker kaffe, bjuder in gäster, diskuterar, pysslar och gör kulturbesök. Aktiviteterna varierar beroende på önskemål. Som deltagare behöver du inte veta vilken sexuell läggning eller könstillhörighet du har, eller vara det ena eller det andra. Huvudsaken att du är intresserad.

Vi träffas i centrala Vasa och de som anmält sig till gruppen får träfftid och plats per e-post. Det går att delta anonymt och vi berättar inte åt omgivningen vem som är med i gruppen.

Alla nya är varmt välkomna med! Vill du veta mer/anmäla dig till nästa träff maila kontaktperson julia@regnbagsankan.fi. Det går också att ringa åt Julia på tfn 044-517 0107.

Ungdomsgruppens verksamhet är ett samarbete mellan Regnbågsankan, Folkhälsan och Decibel.

Regnbågsankans ungdomsverksamhet innefattar också en ungdomsgrupp i Jakobstad och en i Helsingfors, i samarbete med Helsingfors Stad. Vi besöker också skolor och lärarrum regelbundet.

Regnbågsankan är en av föreningen Setas medlemsföreningar. Seta eller Föreningen för Sexuellt likaberättigande rf är en kommunal människorätts- och på det sociala området verkande organisation, som grundades år 1974. SETAS grundprincip har varit att uppnå jämställdhet människor emellan, oberoende av sexuell inriktning eller könsidentifiering.

Mat i regnbågens färger under Regnbågshelgen 2015

larrie_flag

Regnbågsankans årliga Regnbågshelg arrangeras i år under vecka 42 i oktober. Planeringen är redan i gång och för första gången bjuds det på matlagningskurs i regnbågens färger 15.10. Som kursledare fungerar Larrie Griffis, initiativtagare är Ylva Larsdotter och platsen är Arbis kurskök. Vi tog ett snack med Larrie för att få försmak på vad som komma skall.

1. Varför behöver vi matlagningskursen MAT I REGNBÅGENS FÄRGER på Arbis i höst?
Om vi utgår från att någon behöver en matkurs så år det i synnerhet de som inte kan laga mat som kan vara i behov av en kurs. Men som frågan lyder så är det väldigt ofta som det blir regnbågstemat, alltså färgerna i flaggan som blir det man lägger vikten på. Det riskerar att mycket annat hamnar åt sidan. När frågor ställs som ”Varför finns det egentligen en PRIDE-parad?” så har mycket hamnat i glömska t.ex. vad flaggans färger faktiskt står för, varför PRIDE-paraden bildades, vilka är de förkämpar som startade allt, vad handlade Stonewall-upproret om etc? Så för mig är det den historiska aspekten som spelar roll och gör regnbågstemat så väldigt viktigt. Och vad är ett bättre sätt att locka till sig folk än mat?

2. Vad kommer kursdeltagarna att få uppleva och tillreda?
De som anmäler sig kommer att få vara med om att laga mat som tangerar HBTIQ-historia. Maten är inspirerad från några av förkämparnas födelseplatser eller saker de personligen brann för, det handlar om månaden som blivit den officiella PRIDE-månaden och inte att förglömma, färgerna i flaggan och deras betydelse. Det blir en het sommargazpacho till förrätt. Varmrätten består av Österrikisk Knödl med en salsa från New Yersey och en becksvart punkig risotto. Desserten är en jello på hallonkaramell. Hoppas det låter mums!

3. Är alla ingredienser i regnbågens färger?
Nä inte förrätten eller varmrätten men däremot så är desserten det.

4. Hur skulle du beskriva ditt intresse för mat?
Brinnande, varierande, utmanande, passionerat, ekologiskt, ekonomiskt, vardagligt, mångkulturellt och inhemskt. Och min blandade härkomst till trots med farmor som var Cherokee, farfar jude från Wales, mormor som är född i Borgå och morfar som har Vallonska rötter så tycker jag fortfarande att svensk husmanskost är det godaste som finns.

5. Hur kan var och en förena regnbågsfrågor i sitt ätande?
Mat är kultur. Mat är historia. Mat är livsviktigt. Jag ser inga hinder alls att med lite fördjupning blanda det man själv anser är intressant, som i det här fallet regnbågsfrågor, med kulturell mathistoria, Var brukade Oscar Wilde äta middag? Vad var typisk mat att severa i  Stonewall 1969? Finns det en ekologisk aspekt i regnbågsfärgerna?

MED FÖRHOPPNING OM ATT SES I HÖST!

Du kan anmäla dig till kursen från och med 12.8 (då börjar  arbis anmälningarna). Anmälningarna skrev via www.ilmonet.fi, per telefon 09-310 494 94 eller ett personligt besök på Dagmarsgatan 3.

Intervju och foto: Fredrika Biström/Regnbågsankan

Att skapa sammanhang

Julia N

Vilka faktorer höjer känslan av gemenskap, trygghet och samhörighet?

Den frågan ställde sig Julia Nyback från Korsholm under sin praktikperiod i resurscentret för hbtiq- studerande, “LGBT Resource Office” i East Carolina University (ECU) i North Carolina, USA. I sin undersökning till kandidatexamen intervjuade hon 8 aktiva frivilligarbetare för att få en bild av hur delaktighet skapas. På ECU rör sig 25 000 studerande årligen så ett eget utrymme för hbtiq-personer är nödvändigt.
– Officet är ett vardagsrum utanför hemmet. Där kan hbtiq-unga snacka med vänner, prata med frivilligarbetare och fördriva tiden mellan föreläsningarna. Jämfört med Finland såg jag studenterna som ett mer blandat gäng. Samhörighet var mer naturligt oberoende av etniskt ursprung.

En större mångfald allmänt tror Julia skapar en god bas för att också inkludera hbtiq i studenternas vardag. De som tagit åt sig ord gällande etnicitet hittar lättare plats i sitt vokabulär för nya ord gällande sexuell identitet och kön. Termen pansexuell och könsneutrala benämningar var vanligare i North Carolina än här i Finland. Det var inte svårt att komma med i verksamheten i “LGBT Resource Office” även om du inte kategoriserade dig som bara homo- eller bisexuell.
– Att rätta pronomen från hon/han till hen var mer allmänt där och en naturlig del av kommunikationen.

En viktig insikt Julia fick var vikten av att jobba med de unga, inte för. Redan i startgroparna av ett projekt eller evenemang var studenterna med och bestämde hur de önskade ha det.
– Vi dekorerade utrymmet tillsammans, studenterna hittade kompisar genom verksamheten och frågor om behov och syfte fanns hela tiden närvarande. Eftersom de unga skapade sin plats tillsammans var de också mer benägna att städa upp efter sig och inte förstöra. För unga hbtiq-personer är ett socialt nätverk avgörande. Jag såg också att föräldrar till hbtiq-unga fann trygghet i att se att skolan gav stöd.

Då Julia jämför North Carolina med Vasa och svenskfinland ser hon en hel del gemensamt. Att skapa gemenskap går till på samma sätt oberoende var i världen du är.

Julia studerar till samhällspedagog på utbildningsprogrammet för Medborgaraktivitet och Ungdomsarbete. Nästa steg för henne är att tillsammans med Regnbågsankan starta en hbtiq-ungdomsgrupp i Vasa. Vill du vara med eller få information om första träffadtum+plats meddela regnbagsankan@regnbagsankan.fi.

Det går att vara med i gruppen anonymt och vi berättar inte åt någon vem som är med i gruppen.