Ny forskning: Hur mår regnbågsunga idag?

Forskningsprojektet Den välmående regnbågsungdomen har undersökt välmående hos unga som tillhör en sexuell- eller könsminoritet i Finland under år 2013. Av de som svarade på enkäten uppgav majoriteten (1499) sig höra till en sexuell minoritet och definierade sig själv med termerna homo, lesbo, bi, pan eller queer. Av deltagarna uppgav 369 personer att de hade en transidentitet – det vill säga att de var transpersoner, transsexuella, transmän, transkvinnor, transgender eller osäkra. Sju enkätdeltagare sade sig vara intersexuella och 19 att de var transvestiter.

Enligt enkäten mår regnbågsungdomar i medeltal sämre än heterosexuella ungdomar och cis- ungdomar. Undersökningen visade också att

  • unga inte vill vara öppna av rädsla för att bli utslängda från hemmet eller av rädsla för att lämnas utanför kompiskretsen i skolan eller på fritiden
  • att deltagarna i enkäten upplevt våld i en betydligt högre grad än finländska ungdomar i gemen
  • att i synnerhet transungdomar bedömer att deras vänskapsrelationer är sämre, både kvantitativt och kvalitativt, än andra ungdomars
  • att homosexuella, lesbiska och bisexuella som svarande är generellt sett nöjdare med sina vänskapsrelationer; de flesta har vänner med vilka de kan vara sig själva gällande sin sexuella läggning och av de här vännerna får de också stöd och
    uppmuntran
  • att internet blivit ett forum där de unga kan hitta information och likar, trots att nätet också för med sig problem: i de virtuella och fysiska miljöer där ungdomarna vistas är förhållningssättet gentemot köns- och sexuella minoriteter inte alltid positivt
  • att skolan både i ljuset av denna och i tidigare undersökningar för regnbågsunga är en otrygg miljö, detta trots att deras upplevelser med åldern blir mer positiva
  • att atmosfären bland eleverna är i många skolor hetero- och könsnormativ och bög som skällsord är vanligt förekommande
  • att majoriteten av de ungdomar som berättat för läraren om skolmobbning har upplevt att denna upplysning inte fick några följder eller att de själva fått skulden för det inträffade, och en ännu större del av dessa ungdomar uppger att de inte berättat om mobbningen för att de upplevt
  • att det inte skulle ha ändrat på någonting eller för att agerandet skulle ha fört med sig att de blivit tvungna att delge sin regnbågsidentitet
  • att mångfald gällande kön är en ännu mer okänd fråga än mångfalden kring sexuell läggning
  • att t.ex. tröskeln för att hoppas på att använda ett nytt namn är till exempel hög, men om omgivningen är bemötande och godkänner den ungas namn så är det ett väldigt enkelt sätt att signalera att den ungas uppfattning om sig själv tas på allvar
  • att del föräldrar önskar att den unga skulle hemlighålla sin sexuella läggning eller sitt könsuttryck från omgivningen eftersom de skäms för den ungas regnbågstillhörighet
  • att exempelvis homosexualitet skulle vara en övergående fas hör till de föråldrade uppfattningar som fortfarande lever

Idrottsvärlden, armén och arbetsplatsen är utöver skolan miljöer där en del regnbågsunga inte alls känner att de tryggt kan vara sig själva. Diskriminering avgränsar ungdomars möjligheter och särskilt de hobbygrupper som är strikt könade kan utesluta sådana ungdomar som inte utan vidare passar in i en dualistisk könsindelning.  Många ungdomar har erfarenhet av att personalen inom social- och hälsovårdstjänsterna inte kan bemöta kunder med regnbågskoppling – att de inte får hjälp med sina bekymmer.

Särskilt i de öppna svaren i enkätundersökningen tecknas en bild av de regnbågsunga som starka personer som klarar sig. Många personer berättar om svårigheter och om att övervinna dem samt om glädjen att finna ett eget sätt att uttrycka sig och en egen livsstil som passar en själv.

Läs mer om undersökningen och de förbättringsåtgärder som föreslås: Forskningsprojektet den välmående regnbågsungdomen

Undersökningen är ett samprojekt mellan Ungdomsforskningssällskapet och Seta.

Hyvinvoiva-sateenkaarinuori_KANSI