Anförande i riksdagens lagutskott gällande Ö 10/2013 rd

Ärende: Hörande i fråga om Medborgarinitiativ till riksdagen med förslag till lagar om ändring av äktenskapslagen, lagen om registrerat partnerskap och lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (MI 3/2013 rd)

petra-riksdagen-lagutskottet

—–

Ärade ordförande Holmlund, vice ordförande Wallin,

bästa utskottsledamöter och övriga närvarande

Jag är här i egenskap av vice ordförande för den svenskspråkiga föreningen Regnbågsankan – den enda svenska på fastlandet. Vi är en förening för hbtiq-personer – det vill säga lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner, interkönade, queera – och andra som vill stödja jämlikhet i Finland. Det är en stor glädje att få stå framför er i dag och speciellt glad är jag över vi nått en punkt då Finland kanske äntligen, sent omsider, är redo att erkänna mig och oss som fullvärdiga och jämlika medborgare.

Utan att anta alltför mycket dristar jag mig att gissa att den här frågan berör både mig och många av föreningens medlemmar på ett personligt och avgörande plan mer än den berör många av er andra i det här rummet. En del kanske ser det här som ett ärende i en rad av många. Men för mig och oss är det inte bara det.

Det är inte bara lagförslag som rättar till flera ojämlikheter och rent av kränkande punkter i Finland lagstiftning, det är inte bara ett förslag som gör oss och dem vi älskar till likvärdiga medborgare i Finland i lagens ögon, det är inte bara i enlighet med såväl grundlagen och likabehandlingslagen.

Det är också en avgörande fråga för hur det känns för mig och oss att bo och leva i Finland. Det handlar om mitt och våra liv. Om huruvida jag är välkommen i Finland. Det handlar om hur rädd jag behöver vara när jag går hand i hand med min flickvän på gatan. Om jag vågar tala om min semester på jobbet. Det handlar om vartåt det lutar i Finland. Eller varifrån det blåser. Är det lugnande ljumma västliga vindar? Eller är det iskalla hårda byar från öst?

För en lag är inte bara en lag. Det är också en stark signal till både Finlands medborgare och utåt. Är Finland ett land som uppskattar alla sina medborgare? Ett land där medborgare behandlas likvärdigt? Ett modernt, attraktivt, öppet, jämlikt och konkurrenskraftigt land?

Finland är mitt hemland, det är här jag har min familj, de flesta av mina vänner, mitt jobb, mina nätverk. Oftast känner jag mig trygg. I Finland kan vi i större utsträckning än många andra länder lita på samhället och på våra beslutsfattare.

Men Finland har också ett rätt tufft samhällsklimat för personer som ses som “annorlunda” på något sätt. Diskriminering förekommer. Våld. Kränkningar. Hot. Psykisk ohälsa. Det är en del av min och vår verklighet och vardag. Och den här lagen påverkar i allra högsta grad den verkligheten.

När en känner sig ovälkommen och otrygg i sitt eget land står det nära till hands att fundera på alternativ. I en allt mer global värld blir det också ett reellt alternativ, För mig och Regnbågsankans medlemmar som ofta behärskar svenska är lockelsen stor att söka sig till exempelvis till Sverige ,där såväl lagstiftning som samhällklimat är mer jämlika.

Vi är många som redan nu har vänner som flytt fältet till följd av samhällsklimatet i Finland. Många vänner – även finskspråkiga – ser det här initiativet som avgörande för vilka framtida beslut de tar. Det är ett faktum som gör mig rätt ledsen. Och också orolig för Finlands framtid.

För Finland har en åldrande befolkning. Ett hållbarhetsunderskott. Finland behöver såväl sina egna medborgare som utländsk arbetskraft för att hantera den samhällsekonomiska situationen. I flera av Finlands östra grannländer, bl.a. Ryssland, Polen och Litauen, har situationen såväl gällande lagstiftning som attityder snabbt försämrats.

Finland har historiskt något av en mellanposition mellan väst och öst. En jämlik äktenskapslag skulle ge mig och andra regnbågsankor – vuxna finländska medborgare – lika rättigheter i fråga om att få sin parrelation erkänd av staten och samhället.

Men hur ni besluter i den här frågan är också en fingervisning om i vilken riktning Finlands makthavare och Finland som nation identifierar sig: mot ett kallare och intolerant öst eller varmare liberalt väst.

Och förstås: Är jag och de mina välkomna här? Visa då det tydligt. För mig och oss handlar det om vår vardag, våra liv och vår framtid. Vad handlar det om för dig och er, bästa lagutskott?

Tack.

Läs också Utlåtande till lagutskottet om jämlik äktenskapslag